Rosanna

Att inte kunna prata, men att kunna sjunga (någorlunda)
 
För två-tre år sedan satt jag på BUP med en terapeut. Vi övade på vad jag skulle säga i vissa sammanhang, hur jag skulle tänka, hur jag skulle kunna göra sociala sammanhang lite enklare. Hur kan det vara så svårt med språk? Hur kan en improvisera sig till ett bra tal? Hur kommer orden automatiskt upp från huvudet och ut ur munnen? Hur är det att inte ha atypisk autism och utmattningsproblematik? 
 Ett tag, när jag skulle skypa med internetkompisar, var jag tvungen att skriva texter med formuleringar. Jag visste inte vad jag skulle säga annars. Jag visste inte hur jag skulle tala. 

När jag mår riktigt bra (och har halsat koffein) kan jag vara social, tïll och med rolig, men det sker inte så ofta som önskat. 
 
När jag sjunger, är det helt annat. Jag kan nästan uttala ord, jag kan nästan vara på det karismatiska stadiet jag vill vara på. Jag kan uttrycka mig på ett annat sätt, orden är redan där, de finns både på text och i mitt huvudet, de är invanda, något som faktiskt inte mitt modersmål, svenska, är. 
Är detta jättekonstigt? 
 
 Lyssna när jag sjunger nedanför, om du törs!!!
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress